Månad: juli 2015

Alice har kommit! Dags att katta loss!

Först stod vi länge och glodde på denna Wally 60. Så tom! Åh! Och då kom de ändå in i hamnen bara någon timme tidigare. Och kolla hur bekvämt den seglas!

Några hundra meter senare, åh, en Princess 55. Men hur kommer det sig att den är amerikanskflaggad? De har ju knappast korsat Atlanten i den där. He he. Märkligt, märkligt. Nu kommer tullen snart att ställa frågor ska ni se. Oj oj. Och ändå, ååh.

Redan trött på denna rubrik, detta inslag, denna löjliga serie inlägg med svettiga selfies i olika miljö. Och här kommer ändå en nummer tre: Kiel. Bild ett: CB var med första biten. Bild två: jag framför bunker. Bild tre: jag framför stridsfartyg med mera.

Också trist: att jag visar krigsrelaterade vyer bara för att vi är i Tyskland (men det råkar faktiskt vara så det ser ut här).

Idag tog jag och CB dramaten och promenerade ca 40 minuter, till Famila (mataffär). Vi hann avverka Tysklands historia ( nä, inte hela, men en hel del om andra världskriget) längs vägen tillbaka, ca 50 minuter tog det, tungt lastade som vi var. Men inlägget skulle egentligen handla om att vi alltid äter ärter när jag har handlat ny mat till båten, på främmande ort, eftersom jag använder ett litet paket frysta sådana som kylklamp. (Och vi har ju ingen frys ombord så de måste ätas samma dag.)

Ps. Det är ofta förvånansvärt långt till mataffär när man ligger i marina.

Här kan man ställa frågan: hur kan en neandertal-kvinna få gasellbarn (eller kalvar eller vad fan det heter)?

(Och svara nu inte ”Anders”, det är ju ett väldigt fantasilöst och tråkigt svar.)

(Vid närmare eftertanke, svara inte alls.)

Man kan inte bråka ute på havet. Inte ens när man ligger för ankar faktiskt. Tänk er själva, ska man stampa med foten och ba: ”Nä, nu skiter jag i det här! Jag drar!” – ska man det? Nä, precis. Det går ju inte.

Men vid brygga går det! Och det var så vår delmåls-paaartej-tej-kväll slutade, med ett mycket lokalt och ganska kortvarigt men ändå surt och småstormigt åskoväder. Urladdning, you know.

Idag är det 36 grader celsius i hamnen och ingen orkar ens fundera på att bråka, vi bara ler lojt mot båtar och annat som kommer och går.

Obs. Oroa er inte nu, bara för att vi behöver leda åskan av båten då och då.

Gå från där pennan med rubinröd ände ligger, till där pennan med smaragdgrön ände ligger, när du kommer. Ses snart! ❤️