Ibland får jag lite dåligt samvete för att jag skriver så lite om båten. Då kvoterar jag in en bloggpost.
Här får ni se en bild från härom dagen. Alice fixar med vårt gamla storsegel. Som nu sitter på plats och som vi tydligen ska köra på, eftersom det tål lite mera slit och skitgöra än det nya. (Har jag för mig att anledningen var.)
Vi äter bara sånt vi gillar. När det finns. Sedan äter vi väl något annat, när det inte längre finns.
För åttaåringar och deras mammor och pappor. Detta är tredje delen av fyra, i andra serien om Jack.
Nu har den där copywritern varit i farten igen. Den där copywritern med ”Have a rice day” ni minns. Jag vill inte ”Drink positive”. Jag vill inte.
Längs strandpromenaden finns ett par sådana här hytter. Det är så fantastiskt gulligt att jag blir alldeles tårögd varje gång jag går förbi. (Dagligen.)
Vad jag har kunnat se (och jo, vi har ju varit här ett tag nu så jag tror att jag har ganska bra koll) så promenerar farbröder hit (bara någon enstaka har kommit i bil) för att spela kort, snacka eller bara hänga en stund. Ingen servering finns. Och jag har aldrig sett någon ha med sig ens en kaffetermos. Bara ett rum, några bord och stolar, samt en toalett finns. Och trevligt sällskap.
Har ni lekt den? Man kan ha roligt i flera minuter! Till exempel om det regnar och blåser och man är strandsatt på en båt och/eller i ett servicehus.
Beach boy, av Alice.
Alice vill inte nöja sig med Västindien hon, utan ska tillbaka till Hawaii. ASAP. Vad gör vi när hon:
Mer vind. Mer svall. Mer marina fechado.
Jag passar på att tacka för att ni läser bloggen! I min statistik kan jag se vilka länder ni befinner er i när ni öppnar den. (T.ex. Kanada! Guadeloupe! Irland?!) Vilket är kul. Ännu roligare är det såklart att ni kommenterar. Och ALLRA roligast är att se att några av er verkar, om möjligt, ÄNNU ivrigare än vi på att vi ska kasta loss härifrån. Det tackar jag särskilt för! Det peppar faktiskt!
Och om ni sätter in 3500 euro (bötesumman för trots av flaggsignal i hamn) på vårt konto, så kan nog i alla fall kapten snart tänka sig att chansa.
Om ni tycker att det är tråkigt att läsa en seglingsblogg som bara trampar vatten, hur roligt tror ni då det är att skriva den? (Ok, ganska kul att skriva den trots allt. Men ni fattar väl ändå min poäng här?)
Nu får ni en måsbild för vår målbild är för suddig. (Men vad flummigt. Vad säger jag? Ursäkta. Målbilden är ju superklar, utan den skulle vi ge upp direkt.)
Vi hörs en annan dag. Må så gott. (Nä, jag orkar verkligen inte med mig själv idag.)
KATTALOSS 