Vi har lite lite börjat planera för vår hemfärd. Såhär: om vi inte hinner hitta rätt köpare till båten så orkansäkrar vi den i St Kitts. Vi orkar under inga omständigheter what so ever segla hem den. Vi orkar inte ens segla till Georgia som annars var ett av våra options.
Men nu har vi plötsligt fått kalla fötter (nej det har vi verkligen inte! bara ett uttryck!) – vågar vi flyga hem? Vill vi?
CB står vid fortet (ännu ett fort!) och tittar ner på marinan som är cirkelformat byggd, allt enligt senaste vågbrytarkonstruktionstrenden.
Med en känsla av besvikelse konstaterar jag härmed att ölmetoden inte fungerar när det kommer till löpning. Den enda metod som fungerar är löpmetoden. Och det suger för den går ut på att man ska springa för att bli bättre på att springa.
Ps. Jag är ansträngt och tillgjort glad på bilden. Alice är äkta glad.
Lätt för mig som medelklassvensk att stå här och tycka ”åh, fasadperfektion!”. Och publicera bild. Ja. Skev är världen.
Här kunde vi ha hängt mer. Här kunde vi ha hängt vår private signal-flagga. Men vi valde att flytta till franska delen av ön: Saint Martin. Av olika skäl som jag har glömt vilka de var.
Det här är en huvudbonad som bara får bäras här. Var då? På marinans toalett? tänker ni nu. Nä. Jag menar här som i ”på extremt varma platser med mycket sol och mycket vind”. Hur ful och ofullkomlig den här mössan utan lock än är, så har den tre starka sidor som man inte kan bortse ifrån: den håller håret borta från ansiktet som annars killarkillarkillar en till vansinne. Den skuggar. Den släpper ut värme.
Har ni tänkt på vilken makt, och vilket ansvar, den här bloggen ger mig? Det som hamnar här kommer vi att minnas lite bättre än det som inte hamnar här. (Anders använder till exempel löpande denna digitala dokumentation för att se vad vi egentligen gör om dagarna. Alltså, den Anders som är med här live!)
Ja. Så här fint och bra och trevligt som på bilden är det iallafall. Hela tiden.
För första gången i Katta3:s historia så ligger vi i JÄMNHÖJD med en brygga. Vi är alldeles till oss! Vi har öppnat öppningen i mantåget som vi aldrig öppnar annars och bara kliver iland/ombord, iland/ombord, om och om igen.
Eftersom ingen någonsin fotar mig så får jag göra (även) det jobbet själv. Så att vi i framtiden minns att jag också faktiskt var med på denna resa.
Vid spegelbilden nederst uppstod pinsam situation då en servitris på Le Select kom förbi och undrade vad jag höll på med och till och med visade mig hur jätteledig damtoan var så jag inte behövde stå utanför och vänta/spegla mig mer.
Fin folktom strand, St Barths största. CB hittade en trevlig lounge att ta på skorna i.
KATTALOSS 