KATTALOSS

I sitt rätta element.

Öar bakom. Framför: bara ett rev, som fungerar som vågbrytare, och skyddar denna unika ankringsplats från det stora atlantiska världshavet utanför. Vilt. Vackert. Många havssköldpaddor!

Påskafton. Vi tog jollen ända fram till revet, och gjorde fast den på en boj som fanns för ändamålet. Sedan hoppade vi i hela familjen, för en traditionsenlig påskasnork. (Ja, det här var första gången på den traditionen.) Det var inte ens strömt! Skönt att vara på rätt sida om hajgränsen, också, låg jag och tänkte. Fin upplevelse på det hela taget.

Obs. På de här nedre bilderna dyker Anders och Alice bara för att kolla ankaret.

Vi ska köpa en tomt och bygga en bar som har calypsomusik, båtflaggor, hamburgare, solstolar och rhum punsch med is. Hittills har vi inte hittat så jättemånga ställen som är till salu.

Vad tror om idén? Vad tror ni om denna tomt?

Eller så kör vi våra 80-metersintervaller en LITE mindre solig dag.

Jag har länge experimenterat med mitt fotografiska uttryck men nu har jag hittat min stil! ”Fota utsikt med mera, genom grenar och annat krafs” heter skolan.

Till tonerna av DJ Flyttkartong som hade fällt upp sitt praktiska, portabla mixerbord under en palm badar man, dricker Hairoun, käkar medhavda kycklingvingar och slappar järnet. Alla åldrar.

Några som kände sig tillfälligt färdigslappade drog igång en cricketmatch på den sluttande stranden, men när någon idiot till motståndarjävel plötsligt inte förstod att en av medspelarna VISST INTE ALLS! var bränd (eller vad man nu blir i cricket) så utbröt ett högljutt gräl och cricketracket sulades tio meter ut i vågorna.

Jaha. Uppriven stämning blev uppgiven stämning. Hur fan ska vi kunna spela nu hade du tänkt? Men efter bara några sekunders surande hade någon trollat fram en fotboll och allt var frid och fröjd. Soccer man. I den sporten blir det aldrig gräl!

Telefonnummer på skrovet. Men visst lär vi oss av detta att man aldrig ska säga alltid och för evigt. (I alla fall inte döpa sin vattentaxifirma till det.)