En Beneteau Oceanis 58 gled in igår kväll. Under fransk flagg. Nu jobbar den tre man stora, betalda, besättningen med att sätta i ett nytt fall. (Typisk transportsegling till Västindien.) Och vi sitter och glor, för det är det vi gör. Här får ni ta del av våra blandade utrop:
Ååh, elvinschar.
Ååh, fransmän.
Ååh, transportsegling.
Ååh, betald besättning.
Ååh, enskrovsbåt.
Ååh, fransmän.
Ååh, en riktig mastgunga.
Han må inneha titeln ”havets sämsta pedagog” men vilket under av uthållighet och positive thinking han är, vår fina lilla kapten.
Till exempel.
När vi kryssat till Porto i stökig sjö: Bra! Nu fick vi ju se direkt vilka grejer som tänkte gå sönder, så att vi kan fixa dem.
När vi surfat hit till Lissabon i 40 knops vind på höga vågor, och vissa av oss tyckt det var lite läskigt: Nu har vi kommit till ett nytt vattensystem. Från och med nu blir det bara bättre! Skönt va?!
Och har ni tänkt på att det inte regnar!?
Vi vet inte alltid om det han säger är sant, men det spelar ingen roll. Han gör sitt jobb och får oss i crewet med sig. På nästa ben i alla fall. Som ska bli asnajs.
Ps. Och jäklar vad han sliter och tar långa pass vid rodret, för att vi ska få det så bekvämt som möjligt. Men det har ni redan fattat va?
Fråga chans på kattahedensjo på instagram om ni vill ha kortare, snabbare (och mindre) info.
Jag antar att det blir mer tid för segling nu och mindre för bloggande. Typiskt dåligt för det är ju när vi seglar som jag samlar på mig saker att berätta! Anyway. Jag orkar inte mer ikväll. Bara detta, i telegramformat typ:
Bild 1, hamnkontoret. Glassigt. Tre gånger så dyrt som vår ”hemmahamn” i Póvoa.
Bild 2, Alice får en kaffe medan vi tullar in. Hon körde maratonnattpass tillsammans med kapten.
Bild 3, Bianca gör pantomimen för ”katamaran”. Alltså det är ju uppenbart! Varför förklarar jag ens den bilden?
Bild 4, lugn och ro i Cascais. Rekommenderas! Om ni nu MOT FÖRMODAN skulle få för er att segla hit från Stockholm.
Vi hörs en annan dag va? Vi är lite trötta ombord. Håll tillgodo med blandad bildskörd från senaste benet, Porto-Lissabon. Och just det, bli inte oroliga om jag inte uppdaterar på ett tag. I så fall är vi på väg till Grann Kanarika som Märta säger. Och det kan ta en fyra-fem dar sådär.
Ps. Fatta att vi seglade 180 nm på 20 h när vi dagen innan gjorde 11 nm på 6 h! Vilken skillnad!
Ikväll firar vi 1. att vi kommit (tillbaka) till Lissabon! Och 2. att kapten säger att från och med nu blir seglingen bara najs. Och, som av en slump, 3. att bloggen just idag har haft 1000 unika besökare. Skål!
Hej vilken medvind vi fick! Vi kom fram många timmar tidigare än beräknat, CB som är tidtagare trodde att hans klocka gick fel. Om man ska vara petig var det kanske vind i mesta laget (citat kapten: det brallade fan ollon där i natt). Och visst att det är najs med medsjö, men surfen kattan gjorde på dessa var lite väl våghalsiga. Mer senare. Vi måste lata oss nu.
11 nm (ca 20 landkilometer) i 25 knops motvind och tillhörande motsjö. 6 timmar tog det (kunde ha tagit 2 i andra förhållanden). Men nu ligger vi i en marina som inte kommer att hålla stängt imorgon. Och imorgon, då ska vi vidare till Cascais! 170 nm, men i medvind! Håller vi tummarna för.
Bild 1: lämna Póvoa.
Bild 2: angöra Porto.
Hej då Póvoa! Lilla reservflaggan är hissad (den stora har blåst sönder här i hamnen), det är dags att lätta!
Anders drar igång motorerna, en 29-hästars Perkins per skrov. Vi kollar vilken/vilka av linorna, av de som håller oss fast i bryggan, som det är mest tryck på, beroende på vindriktning. Vi lossar och tar ombord de andra. Idag behövde vi ha en lina som hindrade båten från att tryckas bakåt av vinden.
Vår båt har stort vindfång, dvs stor yta för vinden att trycka på, så det är alltid lite nervöst att lägga loss när det blåser mycket. Gör man fel så brakar båten in i bryggan!
Sista linan, den med hårdast tryck, är fäst i båten. Sen ser man till att ha den runt ett fäste (en knap, påle eller ring) på bryggan, så att man kan stå ombord och hålla i andra änden av linan. Anders gasar på och i rätt ögonblick drar man linan ur bryggfästet – det gäller att inte trassla till det. Man får också passa sig så att inte linan hamnar i vattnet, inte bra om den fastnar i propellern!
Upp med fendrarna, samla ihop alla linor och sedan dags för nästa hamnmanöver som är att hissa segel. Man hissar segel redan inne i hamnen i skydd av vågbrytare/pirar. Det gör man eftersom: 1. om det skiter sig med motorerna så har man styrmöjlighet med seglet, 2. det är mycket lättare att hålla båten i vindöga, dvs styra spikrakt mot vinden så att så lite vindkraft som möjligt trycker på någon sida av seglet, när det inte är höga vågor.
Idag höll Alice båten i vindöga (svårt med mycket vind, grund hamn samt strömt!) medan Anders hissade seglet.
När vi sedan tuffade ut i 2 knops fart, dvs knappt någon fart alls pga kraftig motsjö och motström, med motorerna igång samt segel uppe, så låg en pråm och släppte slam precis i utloppet (trångt!).
Lektion slut.
KATTALOSS 