KATTALOSS

Just det. Vi har lämnat underbara men ganska dyra Anguilla och är tillbaka på St Martin. Nu väntar vi på ett brev som är skickat hit.

Idag firar St Martin avskaffandet av slaveriet. Egentligen är det rätt dag imorgon och Guadeloupes dag idag. Jag förstod inte allt som tjejen i klädbutiken berättade men de försöker i alla fall få igenom sin helt egna helgdag här. Sint Maarten å sin sida firar ytterligare någon vecka senare. Tjejen verkade inte sugen på att ge någon längre beskrivning (vi är som utsvultna – så fort någon berättar något är vi omättliga) men hon nämde hur nyheten om avskaffandet nådde holländska delen av ön och att det är det den traditionella dansen här berättar om. Konklusion: jag vill veta mer om detta. Jag vill se denna dans. Jag känner mig som en latmask som inte läst på bättre om en så här viktig dag.

 

Snart har de spenderat mer tid i vatten än på land.

Man hittar sin favorit.

Inte alla är känner så här när de får städa.

Ni skulle sett igår vad tyska teamet höll på. Drink uppe på hårda biminitoppen. Musik. Danslekar! Jo! (CB ville åka dit för vi har upptäckt att en av de tio teammedlemmarna är ca 12 år. Han hade planer på att rädda henne från övriga 40-plussare. Men han fick inte med sig någon av oss. Vi har inget av hans hjältemod i oss längre.)

Har ni några grejer som liksom inte alls är ni men som ni ändå gör för att ni tänker att en vacker dag händer det nog? En dag blir det ni. Duktiga grejer. Sånt som man borde.

Mina är 1. fingerdockor som jag köper varje gång jag ser dem men som inget av barnen någonsin lekt med. Ever.

2. Ärtsoppa. Förr var denna stuvlucka full av konserver. Nu bara en sort kvar.

3. Poesi. Say no more. Den här ser lite sliten ut därför att jag ibland använder den som stöd till en öppen taklucka.

Det kostar extra att besöka Sandy Island. Ganska fin snorkling och ganska fin ö samt god mat med vacker utsikt. Men det som gjorde att vi ändå kände att vi gick plus i slutändan var att vi fick vara såna människor som får vara på solbäddarna, för en eftermiddag.

Spännande att spekulera i hur det kunde bli som det blev.

CB satt med fötterna i vattenbrynet när något plötsligt bet honom. CB hann se något avlångt simma blixtsnabbt iväg. Bitmärken skvallrade om över- och underkäke. Det gjorde rejält ont. Vi tvättade såren med spritservett och gick och frågade några locals vad det kunde vara som bitit honom men ingen visste säkert. Krabba och manet var uteslutna. Cat fish? Nä, inte så långt in på grunt vatten väl? Liten barracuda? Någon sorts ål?

Vi fick hjälp av bartendern på Dad’s att hälla jodlösning i såren som då bubblade som Sprite.

Smärtan försvann såsmåningom och såren läkte fint. CB ligger i spat igen.