Idag har det vräkts ner vatten från ovan exakt hela dagen. Igen.
Idag har det varit en sådan dag när en jubelidiot till copys copy kan få en att vilja hoppa överbord. Och aldrig någonsin laga ett mål mat igen.

Idag har det vräkts ner vatten från ovan exakt hela dagen. Igen.
Idag har det varit en sådan dag när en jubelidiot till copys copy kan få en att vilja hoppa överbord. Och aldrig någonsin laga ett mål mat igen.


Hur är ni med sånt där ni bestämmer er för att göra? Blir det alltid gjort menar jag? Inte för mig. Längre. Jag har tappat det. Som igår, då bestämde jag att ”innan natten är slut ska jag ha bytt plats på e och r”, på den här repschiffertavlan. Som i nuvarande skick alltså visar tecknet för The Andrés. Och kanske hade jag tänkt flytta lite på någon repstump.
Men jag gjorde det inte. Jag lät allt vara.

Fågeltavla av Carl Bertil Hedensjö. (Vi testar att göra CB:s alster sökbara.)





Idag var det min tur att hänga med och vakta, när Alice drog till Porto för att surfa. CB hakade också på.
Efter några sekunder tappade jag Alice ur sikte, borde haft en kikare. Men jag hade bra koll på fodralet till brädan, som låg kvar på stranden.
Och det fanns annat kul att kolla på. Kitebil, CB som gick på vattnet osv.

Jag har ägnat några timmar åt att packa upp och packa om vår nödväska, alltså den väska man ska grabba tag i om man tvingas överge skeppet. (En gång i somras, när vi hamnade i ett mardrömslikt åskoväder på Engelska kanalen, så satt vi med den i knät.)
Förutom det som syns på bilden så packas naturligtvis även nödraketer, tändstickor, multiverktyg, vatten (helst ska man ha en handdriven water maker), visselpipa, ficklampa, lagningskit till jollen/livbåten, fleecefiltar, vindjacka, solskydd, fiskegrejer och nödsändare med.
Jag är lite nöjd att jag tänkt på att packa det vattentåliga Uno som CB fick av syster Annika, samt radion som är sol- och/eller dynamodriven. Så man har något trevligt att göra medan man sitter där och driver mot en vacker, öde ö. Och kan lyssna på popmusik under tiden!
(PS. För er som tror att jag på riktigt är helt blåst, eeh, 1. ja, det är jag kanske, 2. radion är även en ficklampa.)

Menyn får visst ett eget inlägg. (Det är värdelöst att blogga på mobilen ska ni veta, det blir knas hela tiden, ändå är det det jag gjort nu i 250 inlägg, bara för att datorn är så skrymmande och deprimerande.)
Vi förstod faktiskt nästan allt på menyn, som alltså var:
drink (Camparidrink, även till barnen)
soppa (jättegod grönsakssoppa)
svamppirog och sallad
fisk med apelsinsås, potatis och kålfylld smördegsbakelse
citronsorbet i coupe med italienskt bubbel i (ja, även barnen)
kalv med vinsås, råris och friterad potatis (!)
pannacotta
avslutningsvis kaffe OCH frukt- och dessertbuffé

Det blev nyårsafton även här. Vi gjorde oss fina (inte tillräckligt, trots blommor i håret, upptäckte vi till vår förfäran – inga andra gäster hade uggs!) och gick till strandstället som vi chansat på och bokat. (Jo, vi har massor av fina kläder och skor med oss, men inga fina OCH varma.)


Vi fick en portugisisk helkväll som slog oss med häpnad! Fantastiskt arrangemang, urgod meny och en sångare som fick oss att rysa av välbehag, trots att hans cover-engelska var på ”svenske kocken”-nivå. Vid tolvslaget blev det dans! (Bianca drog med CB för att kolla in nattklubben i samma byggnad – köksvägen – men de blev utslängda på gatan efter bara fem minuter.)

Vi har bantat ner vårt salongsbibliotek till ett absolut minimum.
Om det regnar, läs en mycket bra bok.



Alltid ledig (såhär års). Tvättmedel finns. Vi tvättar gratis (nåja, hamnkapten låter det ingå i hamnavgiften, BARA FÖR OSS). Och man kan få lugn och ro att plugga (och slippa gunget på båten).